måndag 25 augusti 2014

Hantverk i Ramnaparken


[Foto: Chrisse]
I helgen var jag och Linda (som är värdelös på att blogga!) och representerade Nornornas garn på slöjdfestivalen i Ramnaparken i Borås. Och det var sjukt trevligt! Det var väldigt mysig miljö med duktiga hantverkare, bra arrangerat och mycket trevliga besökare. Och vi sålde riktigt bra också.


Vi hade med oss allt vårt växtfärgade garn och satsade bara på växtfärgat hantverk. Vi fick massa beröm för både vårt hantverk och garn (som ju också är ett hantverk) och många var intresserade och frågade om olika tekniker och färgning och sådant. Vi stiftade många nya och trevliga bekantskaper. Dit vill vi absolut återkomma!

Det enda negativa var dock vädret. Stundtals var det jättefint och soligt, men det var väldigt ombytligt för stunden efter öste det ner. Och det visade sig att taket som vi så snällt hade fått låna av en kollega till Linda inte var ett regntak utan ett soltak så det regnade helt enkelt igenom och både vi och våra garner och grejer blev blöta.


Men jag var glad ändå. Dagen till ära hade jag tagit på mig i stort sett allt växtfärgat jag äger. Jag hade på mig min nålbundna mössa i york-stygnet som jag har fått höra är chapeau-formad, min nålbundna sjal som jag köpt på Ale vikingamarknad för några år sedan, mina nålbundna benvärmare som är delvis högskolepoäng och ett par nålbundna handledsvärmare. Bara nålbindning alltså.

Dock var det ju som vanligt något som irriterade mig som hände denna marknad. Det var en äldre man med på marknaden som sålde jättefina svep och jättefina svarvade grejer. När jag tog en liten runda runt marknaden och stannade en stund vid hans försäljningsstånd stod det även ett medelålders par där. Hantverkaren berättade att han gjort allt själv och den medelålders mannen frågade lite skämtsamt "Jasså, har du gjort det alldeles själv?". Hantverkaren skrattade till lite och sa "Ja det har jag gjort helt själv, inte ens gumman har varit med". Och då. Då sa den medelålders mannen, kanske på skämt, kanske på allvar, "Ja det är bäst att hålla henne borta från det där" med kontentan att hon förstår väl sig inte på det där. Då var jag tvungen att gå därifrån. Jag blev förbannad. Men jag borde ha sagt något. Nu är kanske inte svep och skärsvarvning just mina starkaste sidor, men det har väl ingenting med mitt könsorgan att göra eller?

Jaja, i alla fall så var det som sagt sjukt trevligt och vi vill gärna åka dit igen!

2 kommentarer:

  1. Åh, nu ångrar jag att jag inte åkte till Borås i helgen, det verkar ha varit bra stämning, hade gärna pratat garn och nålbindning...
    Attans gubbkräk! Utan att snöa in på feministiska teorier är det ju tyvärr ett symptom på det snedvridna samhälle vi har och lever i. Hur var det (är det... du är klar med din utbildning?) på högskolan? Jag vet att du skrivit nån gåg att "det finns inget som heter syslöjd/träslöjd, men i Svenssons hjärna är det ju väldigt uppdelat... Hur var jämstalldhetspulsen på slöjdlärarutbildningen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja förutom regnet var det verkligen jättemysigt! :)
      Japp, jag är klar med min utbildning och jobbar nu andra året som slöjdlärare och undervisar i både hårda och mjuka material. Och ja, det är väldigt uppdelat fortfarande i praktiken och i teorin. Både bland eleverna och kollegorna. På min utbildning var det dock så att vi var runt 20 tjejer och två killar så vi hade liksom aldrig det problemet med att trä- och metallslöjd var mer för män. Vi svarvade allihop kan jag säga :)

      Radera